Landberga skog


VISION
FÖRYNGRING
RÖJNING
GALLRING
NATURVÅRD
EKAR


Skogen som bilderna kommer ifrån ligger i nordvästra Uppland på ömse sidor av väg 67 mellan Heby och Gysinge. Tall och gran dominerar. Medelboniteten är 7,3. Här ska vi i bildform visa hur några av de olika bestånden förändras över tid. Vi vill slå ett slag för noggrann skötsel av föryngring och tidig röjning. Mycket av detta kan man göra själv även om man är utbo. Här finns exempel på åtgärder som blivit mindre lyckade men också sådant som vi hoppas det ska gå bättre för. För den som vill läsa mer om föryngring, röjning, gallring och slutavverkning rekommenderas Kunskap Direkt som är ett Kunskapsprogram om skog i ett samarbete mellan Skogforsk, LRF och Skogsstyrelsen.


VISION


Ambitionen för varje skogsägare är att utveckla ett skogsbestånd från planta till mogen skog. Nedan finns en bild på en tallplanta bredvid en drygt 80-årig skog. När det gäller frösådda tallar är det inte ovanligt med 10.000 plantor per hektar (dvs i medeltal 1 meter mellan varje planta). I de mogna skogen står det kvar ca 500 träd och nu är det ca 4-5 meter mellan varje trädstam. Alla spår av tidigare skogsåtgärder är borta och skogen är öppen för promenader och bärplockning. Träden står tillräckligt tätt för att förhindra att nya plantor slår rot. Om kanske 20 år kommer den att avverkas, frötallar kommer att lämnas kvar i ett par år för att ge ny plantor och sedan börjar en ny cykel från planta till avverkningsbar skog. Eftersom det i nordvästra Uppland tar ca 100 år för en tallplanta att bli klar för slutavverkning är det ingen som får uppleva hela processen. Man har bara skogen till låns över en viss tid och förbereder den för att nästa generation ska kunna ta över.

Tallplanta 85-årig tallskog

I en del fall är tillväxten betydligt långsammare. Här följer en bild på ett 100-årigt tallbestånd. Om man jämför med skogen ovan inser man att här växer det långsamt. Träden står i en dikad skvattramsmosse och det bör ha varit en prestation i sig att få i gång ett såpass jämnåldrigt bestånd. Den tidens skogsböcker menade att det räckte med dikning för att få en bra frösådd men det är också möjligt att frösådden underlättats av svedjning/bränning. Virket kan säkert bli av god kvalitet men vad ska man använda det till? Rimligen är det hårt med täta årsringar och det vore slöseri att låta det gå till massaved. Kan detta bestånd användas till tex fönsterbågar om femtio år?

100-årig tallskog



FÖRYNGRING


Tall
Föryngring av tall sker mestadels genom att man i samband med slutavverkning lämnar ett antal frötallar som genom frösådd skapar den nya skogen. Detta är inte fullt så enkelt som det låter eftersom tallen är ljuskrävande och mår dåligt av för mycket konkurrens från andra mer snabbväxande trädslag som björk och gran. Frötallställningen innebär en drastisk omställning för skogen. Trattkantareller och mossa ersätts av ris och grenar från avverkningen men det dröjer inte många år innan riset brutits ner och naturen skjuter fart.

Trattkantareller

Frötallar


Ett alternativ till frötallsställning är timmerställning där fler träd lämnas på tillväxt. Här har den mesta granen avverkats, risavfall har samlats i högar för att bli flis och marken är betydligt mindre skadad. Med litet omvårdnad och litet tur kan det ha hunnit bli en bra föryngring tills det är dags för slutavverkning om 10-15 år. Redan efter 1 år finns det en hel del små tallplantor. Eftersom detta bestånd har en relativt god bonitet kommer vi efter markberedning att stödplantera med gran våren 2012.

Timmerställning


En nackdel med frötallsställning är att när frötallarna ska tas bort så medför det skador på de växande plantorna. Ett annat problem är att frötallarna lätt kan fällas av kraftig vind. Därför har vi nu avstått från frötallar på ett hygge som ligger på en kulle. Här ansågs risken för stormskador vara ovanligt stor. Här gjordes en i stort sett total avverkning med markberedning 2012, följt av en tallplantering 2013. Bilderna nedan är från dessa bägge år.



Gran
Gran brukar man i de flesta fall plantera med ca 2500 plantor per hektar. Om planteringen lyckas behövs ofta inga större åtgärder förrän det är dags för en första gallring många år senare. Det kan dock bli nödvändigt att hålla efter konkurrerande lövträd.

Här nedan är några bilder från en granplantering på åkermark. Många plantor skadades av frost och innan man hann åtgärda detta närmare ledde en kraftig grästillväxt till ytterligare problem. Det var nu nödvändigt att få bort gräset innan man gjorde kompletterande planteringar och detta är inte lätt att göra utan att dra på sig för stora kostnader. Vinterbildarna visar tjockt gräs som helt förhindrat frösådd av björk och gran men också en mycket fin tillväxt av de granar som klarade sig, toppskotten är väl över en halv meter långa.

Granskog 20 år efter plantering Granskog 20 år efter plantering

Helt utan tillväxt är det dock inte. I områden där granarna står litet tätare har det föryngrats litet bättre men det kommer förstås att bli stora åldersvariationer inom beståndet.

Spontan föryngring av gran


Nu har ett annat granbestånd avverkats och plantering av nya plantor kommer att ske efter markberedning. Här har ett antal björkar lämnats som en skärm för att minska risken för frost. Vi får se hur det går med detta.

Lövskärm inför granplantering


Hösten 2008 gjordes markberedning och i början av maj 2009 planterades gran. Sex veckor senare såg de allra flesta plantorna bra ut, enstaka plantor var uppryckta eller frostskadade och ca 20% toppbetade av rådjur eller harar. Nästa större inspektion kommer att visa om snytbaggarna har hittat dit.

Granplanta Uppryckt granplanta Rådjursbetad granplanta

Efter ett år hade de flesta plantorna vuxit bra vilket följande bild ger exempel på. Uppenbart är att de plantor som toppbetats växer långsammare än de helt oskadade plantorna.

Granplanta efter 1 år

Vid inventering i april 2011 fanns det ca 1600 barrplantor per hektar. 1000 av 2000 planterade var fina granplantor, resten fördelade sig på plantor med dubbla toppskott, snytbaggeskadade plantor samt en del självföryngrade granar och tallar. Man kan utgå från att det kommer att bli mer naturlig föryngring, främst av lövträd och att det därmed finns tillräckligt med plantor för att med tiden få ett bra granbestånd.



I juni 2013 visade granplantorna god tillväxt och dessutom sågs en imponerande tillväxt av löv. Redan nästa år kan det därför bli aktuellt med brunnsröjning runt plantorna.


RÖJNING


Här ser man en frötallsställning där skötseln av de nya tallarna blivit eftersatt. På håll ser man mer björk än tall.

Frötallar


Och så här ser det ut om man kommer närmare. Björken växer fortare än tallplantorna och snabba insatser är av nöden.

Stora problem med löv


Den nya röjsågen kommer till flitig användning.

Röjning av löv


Tre år senare kan det se ut så här efter enkelställning (man ser till att de unga tallarna inte står för tätt). Här är björken borta men fläckvis är det glest mellan tallarna och det beror på att ormbunkar tidigt hejdade planttillväxten.

Ung tallskog 3 år efter lövröjning


Efter ytterligare 2 år har tillväxten skjutit fart. På de friställda stammarna kan man se att den årliga tillväxthastigheten fördubblats och nästa steg blir fortsatt underröjning tills det blir dags för gallring framåt 2020.

Ung tallskog 5 år efter lövröjning


Här följer en bild från ett annat hygge, samma som under tallföryngring. Bilden är tagen 2008, sex år efter slutavverkning och två år efter att frötallarna togs bort. Det fanns då ca 6000 plantor per hektar. Plantorna växlar nu i storlek mellan några cm och drygt 1 meter. I luckorna finns det i allmänhet gott om små plantor men detta syns inte på bilden. Här har vi röjt regelbundet för att förhindra uppväxt av löv och ormbunke. Det ska bli intressant att se hur beståndet utvecklas.

Naturligt föryngrad tall


I juli 2010 hade de flesta plantor nått brösthöjd och konkurrens av björk hade inte varit något problem. Däremot hade älgbete medfört att många plantor fått deformerade stammar.

Tillfredställande tillväxt av tall Ung tall med älgbetesskada


I juni 2011 började det se bättre ut, tillväxten skjuter fart och nya betesskador är måttliga. Samtidigt har även björken satt fart och måste hållas efter för att inte konkurrera ut mindre tallplantor.

Hösten 2012 var träden uppe i ögonhöjd och nästa år kommer den dubbla stubben i bakgrunden att skymmas av ungskog.


Hösten 2012



GALLRING


Nästa steg i skogens utveckling är gallringen som i de flesta fall är lönsam. Det gäller dock att ha röjt färdigt i tid. Här följer ett exempel på missad röjning där stammarna nu är höga och det är svårt att på ett enkelt sätt få fason på beståndet. Det är mestadels mer än 3000 träd per hektar och om man nu gallrar för hårt finns risk för stormskador och snöbrott. Om man har tid kan man under några år gallra försiktigt och slutresultatet kan då bli riktigt bra.

Tät ungskog av tall


År 2010 efter två försiktiga röjningar/gallringar var antalet stammar per hektar nere i 2400 och under vintern var det bara enstaka snöbrott. Målet är att komma ner i 1800 stammar per hektar vilket beräknades ta tre år till.

Försiktigt röjd och gallrad ung tallskog


Efter en ytterligare utglesning 2011 är stamantalet nere i 2200/ha. Skogen är ljus och trädkronorna är inte alltför upphissade. Efter mycken tvekan avverkades några grovkvistiga "vargar" 2012. Planen var att 2013 glesa ut stamantalet till ca 1800/ha. Detta skulle ske under förutsättning att skogen inte tog skada under vintern. Tyvärr blev det en vinter med ovanligt omfattande snöbrott vilket gjorde att ytterligare gallring fick anstå tills vidare.

Nästa två bilder visar en mer lyckad gallring gjord 2009. Efter gallringen är antalet granar ca 550 per hektar vilket är en tillfredställande nivå. Skogen blir ljusare, tillväxten kommer att öka och om 20-30 år blir det dags för slutavverkning.

Femtioårig granskog inför sista gallring


Femtioårig granskog efter sista gallring

I samband med den första gallringen brukar man lämna plats för kommande gallringsmaskiner. Utrymmet kallas för gallringsgata och brukar vara ca 4 m brett. Mellan de olika gallringsgatorma brukar det vara ca 20 m och detta är tillräckligt för att skogsmaskinen ska kunna nå alla träd mellan gallringsgatorna. Nedanstående bild visar en gallringsgata efter en förstagallring 2012.

Femtioårig granskog efter sista gallring


NATURVÅRD


Många skogsägare har satt av en del av skogen till naturvård. Detta innebär framför allt att bestånden tillåts bli olikåldriga och att avverkning sker genom succesiv urglesning. Här är ett exempel på detta, en delvis igenvuxen hagmark. Döda träd får vara kvar och kan bidra till mer föda åt bland annat hackspettar, i detta fallet förmodligen en spillkråka.




EKAR


Med tilltagande värme börjar eken sprida sig norrut men för en svår kamp mot älg, rådjur och skogsbete. Här är tre ca 5 år gamla eker 2008. Vi har kallat dem Bengt 1, Bengt 2 och Bengt 3 och målet är att se hur länge det dröjer innan de får en stadig tillväxt.

Ekplanta Ekplanta Ekplanta


Hösten 2010 var Bengt 1 helt nerbetad medan storleken på de andra två var i princip oförändrad. I juni 2011 hade Bengt 1 återkommit med små täta blad. Bengt 3 började visa tendenser till tillväxt på höjden vilket även gällde sommaren 2012 (bilden nedan).Sensommaren 2013 var allt återigen tämligen oförändrat jämfört med hur det var fem år tidigare. Jag börjar få en allt djupare förståelse för varför ekarna producerar så många ekollon.

Bengt 3 2012



Okt 2013 LEL


Till Landbergas hemsida